Forumindex
 Vanliga frågor   Sök   Medlemslista   Användargrupper   Bli medlem   Profil   Logga in för att läsa dina meddelanden   Logga in 

Avicularia spp.

 
Skapa nytt ämne   Svara på ämnet    Forumindex -> Fågelspindlar - Artiklar
Föregående ämne :: Nästa ämne  

Författare

Meddelande

Phalagorn
Administratör


Registreringsdatum: 13 mars 2006
Inlägg: 3970
Ort: Malmö, Skåne

InläggPostat: 2010-08-14 01:27:44    Rubrik: Avicularia spp.

Svara med citat


Avicularia spp.
En efterforskning och guide till Amazonas rosatåade fågelspindlar
Av: Stefan Phalagorn Bergström, Copyright © 2005-2010

Inledning
Avicularia - Ett populärt, mycket eftertraktat och omtyckt släkte, men en kolosal röra ur ett taxonomsikt perspektiv.
Att de blivit populära bland hobbyister är inte så svårt att förstå, med ett oftast lugnt temperament och stor variation bland
arterna förstår man varför de blivit så populära. Dessa mycket vackra trädlevande fågelspindlars utseende varierar en del från
art till art. De är väldigt håriga, ibland med ljusa hårtoppar. Oftast svarta med en grön/blå grundfärg men även arter med
blå/lila grundfärg. En del arter är så lättigenkännliga att man kan artbestämma dem genom att bara se på de yttre
morfologiska skillnader så som färg och möster. Många av arterna känneteckanas via sina "rosa tår" som även givit deras
populärnamn "rosatåade fågelspindlar". Jag påbörjade denna Avicularia spp.-artikel redan år 2005, då efterforskning
och insamling av material bestod av anteckningar, litteratur med beskrivningar, Pdf-filer, bilder till vägledning av
artbestämning via jämförelse av morfologiska skillnader, dock ej giltigt i taxonomiskt syfte. I min utredning av den stora
röran av Avicularia-arterna har jag gjort små upptäckter som behöver förtydligas och uppmärksammas i hobbyn.
Om vilka arter som egentligen definieras som godkända och accepterade arter. Många arter är med stor sannolikhet lokala
variationer och därmed synonymer. Artikeln har legat på hyllan i fem år och jag har nu haft tillfälle att färdigställa den.
Nog om denna inledning och nu över till professionella naturforskare, zoologer och taxonomer som verkligen har lagt ner mycket artbete om Avicularia spp.


Historik
Året var 1705 då en tysk naturforskare vid namn Maria Sibylla Merian presenterade en folio i Amsterdam på insekter
i Surinam, betitlad "Metamorphosis insectorum Surinamensium." I detta arbete publicerade och illustrerade Maria Sibylla Merian sina ögonvittnesskildringar av en sydamerikansk trädlevande fågelspindel, förmodligen en Avicularia,
som äter fåglar! På den tiden ansåg man det otänkbart att en spindel kunde fånga och äta en fågel, man såg det också mindre troligt att en spindel i den storleken kunde leva i ett träd. Att detta kom från en kvinnas forskning, i en tid då den
vetenskapliga världen dominerades av män, gjorde det hela inte mer övertygande.

Det var inte förrän över etthundra år efter att Maria Sibylla Merians publiceringar föreställande fågelätande
spindlarna blev mer trovärdiga. År 1817 reste fransmannen Alexandre Moreau De Jonnes till de karibiska öarna
Martinique och Guadeloupe och kostaterade i "Bulletin de la Société Philomathique" det han såg, nämligen trädlevande
"Avicularia-fågelspindlar" som jagade ödlor (Anolis sp.), Kolibrier (Colibri sp.) och en släkting till trädkrypare (Certhia sp.).
Dessa berättelser var ofta beskrivna av konstnärers föreställningar om vad som enligt uppgift hade setts, vilket tidigare oftast misstroddes och förklarades falskt. År 1863 publicerade den engelska naturforskaren och upptäcksresaren Henry Walter Bates i "The Naturalist on the River Amazons" att han hade bevittnat samma predation på små fåglar av "Avicularia-fågelspindlar" i den Brasilianska djungeln.

Carl von Linné (även känd som Linnaeus), en välkänd svensk botaniker, läkare, geolog, pedagog och zoolog som lade grunden för den moderna nomenklaturen inom biologin och den moderna systematiken som grupperar växter och djur. 1758 beskrev Carl von Linné den första fågelspindelarten som Aranea avicularia. I denna beskrivning hänvisade han till teckningar av Maria Sibylla Merian, som innehöll bilder av spindlar påminnande om Aviculariinae. 1818 rättades släktnamnet Aranea till släktetnamnet Avicularia av fransmannen Jean-Baptiste Lamarck.


Titel: "Guajavebaum mit Spinnen und Kolibri" (bilden är beskuren)
Av: Anna Maria Sibylla Merian, född 2 april 1647, död 13 januari 1717.

Nyckel till underfamiljen Aviculariinae:
Urticaceous setae (brännhår) av typ II på abdomen eller urticaceous setae av typ V på pedipalperna.
Adulta hanar med 0, 1 eller 2 tibial apophysis ............................................... Underfamilj: Aviculariinae

Nyckel till släkten i underfamiljen Aviculariinae:

Tibial apophysis på ben I, men kan även ha "falska" tibial apophysis bestående av styva setae (hår),
smala långa embolus med slät struktur. Honor med "M"-formad spermathecae,
starkt framåtböjd främre ögonrad ............................................................................... Släkte: Avicularia

Urticaceous setae av typ V på pedipalperna ............................................................. Släkte: Ephebopus

Tibial apophysis på ben I + II ..................................................................................... Släkte: Iridopelma

"Falska" tibial apophysis bestående av styva setae ............................................ Släkte: Pachistopelma

Avicularia-arter är morfologiskt sett mycket lika varandra, i synnerhet adulta hanar som har
Tibial apophysis på ben I, men kan även ha "falska" tibial apophysis bestående av styva setae och smala långa embolus
med slät struktur. Honor har långa "M"-formade spermathecae, med undantag av små morfologiska genitala skillnader.
Både Iridopelma och Pachistopelma är väldigt lika och nära besläktade med Avicularia, men dessa kan enkelt
skiljas genom flera taxnomiska nycklar och övriga morfologiska tecken.
A. diversipes, A. gamba och A. sooretama har avsaknad av tibial apophysis på ben I.
Eftersom dessa arter morfologiskt skiljer sig från Amazonas Avicularia-komplex, kan de anses tillhöra ett åtskilt släkte.


Skötselråd och allmän fakta.
Vetenskapligt namn: Avicularia spp.
Populärnamn: "Pinktoe tarantula" (Eng.), "Rosatåad fågelspindel" (Sv.)
Beskriven: Carl von Linné beskrev den första fågelspindelarten som Aranea avicularia, 1758.
Avicularia-släktet beskrevs därefter av fransmannen Jean-Baptiste Lamarck, 1818. Han var den första
vetenskapsman som lade fram en evolutionsteori, den så kallade Lamarckismen som bygger på Jean-Baptiste de Lamarcks
egna teorier om att livet på jorden utvecklas genom en evolution. Det var den första sammanhängande evolutionsteorin.
Denna kom att påverka Charles Darwin när han utvecklade evolutionsteorin.
Etymologi: Avicularia (latin), liten fågel (avicula) "-ari" (-arium,-aria, som hänför) alternativt (Avi-=fågel, -cularia = ätande)
Synonym: Ancylochiros Mello-Leitão, 1920 = Avicularia Lamarck, 1818.
Avicuscodra Strand, 1908 = Avicularia Lamarck, 1818. Eurypelma C. L. Koch, 1850 = Avicularia Lamarck, 1818
Pterinopelma Pocock, 1901 (borttagen från Eurypelma = Avicularia) = Eupalaestrus Pocock, 1901.
Ursprung/Lokaliteter: Centralamerika, norra och centrala Sydamerika (Brasilien, Bolivia, Chile, Costa Rica,
Colombia, Ecuador, Franska Guyana, Guadeloupe, Martinique, Panama, Peru, Puerto Rico, Surinam, Uruguay, Venezuela)
Habitat: Tropisk regnskog.

Avicularia spp.-habitat, Amazonas tropiska regnskog. Foto: Mikael Andersson.







ANNAT
Storlek: A. minatrix är den minsta arten i släktet och blir 3-4 cm i kroppslängd, 8-11 cm i benspann.
A. laeta och A. purpurea tillhör också en av de mindre arterna och de blir ca 4 cm i kroppslängd,
10-13cm benspann. Avicularia-komplexet och A. versicolor tillhör de medelstora arter, 4-5 cm i
kroppslängd, 12-16 cm i benspann. Övriga arter i "urticans"-gruppen tillhör de största arterna i släktet,
5-6 cm i kroppslängd 18-20 cm i benspann.
Könsskillnader: Adulta hanar har tibial apophysis (tibialkrokar) på ben I. Den återbeskrivna arten A. diversipes
och de två nybeskrivna arterna A. gamba och A. sooretama saknar helt tibial apophysis.
Hanar blir adulta/könsmogna efter 1-1,5 år och gör då sin sista ömsning varpå de ändrar utseende, tillskillnad från honor är
adulta hanar taniga och klent uppbyggda, med långa ben och synliga embolus (omvandlade tarsus på pedipalperna).
På undersidan av embolus sitter bulbus (utfällbar liten led som fungerar som sekundära könsorgan). Dessa används ungefär
på samma sätt som en pipett till att suga upp sperma från spermamattan som hanen tidigare spunnit för att ladda sina embolus. Vid lyckad parning insemineras honans epigynum, även kallat epigastriska fåran och på insidan sitter spermathecae.
Reproduktion: Innan parning bör man tänka på att honan ska vara relativt nyömsad och givetvis könsmogen, samt att den
skall vara välmatad. Hanen ska ha gjort sin sista ömsning till könsmogen och ha spunnit spermanät samt laddat sina embolus. Vid parning trummar hanen med sina pedipalper för att locka ut honan ut ur sin håla. Hanen håller sedan fast honan med sina
framben för att kunna para sig. Efter lyckad parning kommer honan att spinna en äggsäck inne i sin bohåla.
Efter lyckad parning tar det normalt 2-4 veckor innan hon producerar en äggsäck, ibland kan det dröja uppemot 8-10 veckor.
Man kan antigen låta honan ta hand om äggsäcken själv och låta henne "kläcka" den, eller så tar man äggsäcken från henne
för att själv inkubera den artificiellt. Inkubatorn skall hållas jämt fuktig och ca 25°C, äggsäcken skall vändas två gånger
dagligen. En äggsäck brukar normalt resultera i runt 50-100 stycken ungar, men de kan även få över 200 stycken.
Inkubationstiden varierar mellan arterna, ett par exempel: A. laeta ca 5-7 veckor, A. versicolor 6-8,
A. avicularia spp.-komplexet 8-12 veckor.


Avicularia cf. avicularia, parning (vänster: hane, höger: hona). Foto: Tony Andersson.


Avicularia cf. avicularia, parning (överst: hona, underst: hane). Foto: Tony Andersson.

Levnadslängd: Ca 10 år.
Mark-/trädlevande: Trädlevande, i ihåligheter i träd. De rullar också ihop stora blad till ett rör och spinner
sedan nät för att bibehålla formen på bohålan. Man kan även hitta dem i hus och hyddor i regnskogen, där de bland
annat bygger sina bon i tak och på väggar.
Dag-/nattaktiv: Skymnings- och nattaktiva.
Föda: Syrsor, gräshoppor, kackerlackor och andra insekter, framförallt flygande insekter då dess vibrationer
av vingslagen triggar jaktinstinkten hos Avicularia spp. och andra trädlevande spindlar. Ibland kan man
variera födan med lite spyflugor, det är bara att köpa en burk maggots i närmsta fiskeaffär, ta fram lagom mängd
maggots och låt de förpuppa sig. På sommaren kan man även fånga sin egen föda så som fjärilar, malar och svärmare,
detta är Avicularia spp. favoritföda. Utfodra spiderlings ett par gånger i veckan med små syrsor, kackerlackor
eller husflugor, innan ömsning brukar de normalt matvägra. Efter att den har ömsat bör man vänta ett par dagar innan
man utfodrar igen. Allt eftersom den ömsar skinn och växer och blir större ska man anpassa storleken på födan.
Mata dem ett par gånger i veckan fram tills de är juveniler, därefter bör man mata dem mer sällan, ungefär
varannan vecka. Detta gäller även vuxna individer, detta för att de inte skall bli övermatade och få feta abdomer.
Om abdomen är för tjock och tung så ökar risken att skador kan uppstå, tex fallskada där abdomen spricker.
Alla trädlevande fågelspindlar skall ha en lagom stor abdomen så att den kan behålla sin smidighet vid jakt,
de kan göra imponerande och nästan akrobatriska hopp och fånga flygande byten i luften. I naturen kan de ibland
fånga små grodor, ödlor och fåglar.


Avicularia versicolor, juvenil som fångat en kackerlacka. Foto: Hannah Olofsson och Linus Hansson.

Temperament: Avicularia-arterna är oftast lugna i temperamentet men de kan vara en aning nervösa och
springer gärna iväg då de blir störda. Om man måste hantera dem bör tänka på att de gärna hoppar iväg och därmed bör
hanteras vid marknivå så att de ej skadar sig pga. för hög fallhöjd.
Arter i Avicularia-släktet är bra att börja med innan man skaffar sig andra trädlevande fågelspindelarter,
dock bör man ha samlat på sig erfarenhet av marklevande fågelspindlar först.
Försvar: Ett vanligt försvar man kan råka ut för är att de vänder sig mot en och sprutar avföring,
adulta exemplar kan spruta sin avföring 50-100 cm. De kan även försvara sig med hjälp av brännhår som sitter på den
bakre delen av abdomen, men dess försvar är inte lika fullt effektivt som hos de flesta andra fågelspindlar från den
nya världen, dvs. Nordamerika och Sydamerika. Avicularia spp. har brist på urticaceous setae (brännhår),
och kan inte "sprätta" dem i luften, utan brännhåren pressas in i en fiende vid direktkontakt. (undantag finns då en
del kan "sprätta" iväg brännhår.) Följande medlemmar i underfamiljen Aviculariinae saknar förmågan att "sprätta"
brännhår; Iridopelma, Pachistopelma, Tapinauchenius, Ephebopus (Ephebopus har ett unikt försvar. Ett fåtal
brännhår sitter på insidan av de främre pedipalperna istället för på abdomen. De "sprätter" iväg brännhåren genom att
gnida femur mot chelicerae, på så sätt "flyger" brännhåren frammåt och inte bakåt som hos alla övriga fågelspindlar
som "sprätter" hår). Även Psalmopoeus (ingick tidigare i underfamiljen Aviculariinae) saknar brännhår.
Ett annat försvar om de blir trängda eller fångade är att bita med sina stora gifttänder. De har ett milt gift och
ett bett av Avicularia spp. är inte mycket värre än ett bistick. Sista utvägen om de blir fångade av ett rovdjur
som tex. biter tag i något av benen är att släppa benet för att sedan fly så fort den kan. Kvar sitter rovdjuret
upptagen med ett ryckande ben i munnen. Förlorade ben återbildas allteftersom de ömsar skinn och växer, det tar ca 3-4
ömsningar innan benet är helt återbildat till normal storlek.
Om inget av ovanstående försvar fungerar, och tillfälle ges, finns bara en lösning kvar - nämligen att ta till flykt.
De kan springa mycket snabbt och hoppa ganska långt. På ett horisontell plan yta kan de hoppa 20-30 cm, att påstå att
de kan hoppa längre är att överdriva. Vid flykt i naturen kan de hoppa och slänga sig ut från träd och sedan falla två
meter mot marken eller i underliggande vattendrag, de "springer" på vattenytan tack vare ytspänningen och kan då simma
iväg från faran.
Fiender: I naturen är det troligen större sannolikhet att små individer faller offer för rovdjur än adulta
individer. Rovdjur som kan tänkas äta Avicularia spp. är grodor, ödlor, näsbjörnar, fåglar, barkskorpioner, bönsyrsor
men även egna artfränder. Rovdjuren utgör en naturlig del av gallring på Avicularia spp. och påverkar troligen
populationerna i liten grad. Den stora påverkan och minskning utgörs bland annat av insamling av Avicularia spp.
och många andra arter av fågelspindlar. Stora både- lagliga och olagliga exporter kan påverka och skada lokala populationer
oehört mycket. Men det största hotet är avskogning. Amazonas regnskog har en yta på 5,5 miljoner km² (motsvarande 12 gånger Sveriges yta) och uppskattas ha förlorat ca 17% av sitt ursprungliga skogstäcke för mycket lång tid framåt. Sedan år 1970 har man bara i Brasilien förlorat över 700 000 km² regnskog (motsvarande en och en halv gånger Sveriges yta).
Avskogning resulterar i stor förlust av biologisk mångfald, många arter minskar drastiskt på grund av avlägsning av habitat.
Arter med små begränsade lokala populationer riskeras helt att förloras vid lokal avskogning.


Resultat av avskogning, kullarna är nu inte längre vackert skogsbeklädda. Foto: Mikael Andersson.

I TERRARIUM
Terrariet: Till de mindre och medelstora arterna (3-5 cm i kroppslängd, 8-16 cm i benspann) fungerar det
utmärkt med ett terrarier med måtten 30 x 30 x 40 cm (bredd x djup x höjd).
Till De större arterna (5-6 cm i kroppslängd 18-20 cm i benspann) bör man ha ett terrarie med måtten 40 x 40 x 60 cm
(Bredd x Djup x Höjd). Tänk på att skaffa ett terraie som öppnas framtill och inte ovanifrån då Avicularia-arter
föredra att bygga sina bon i terrariets tak.
Bottensubstrat: fuktig torv eller kokosmull, 5-10 cm djupt. Strö gärna ett lager med torra löv över
bottensubstratet för att efterlikna regnskogens bottenskikt.
Inredning: Man kan använda sig av diverse plastväxter men ett välplanterat terrarie med riktiga växter är att
föredra, samt finare att titta på när inte fågelspindeln är framme och visar sig.
Temperatur: 25-30°C dagtid, 22-23°C nattetid. Medeltemperaturen i Amazonas ligger på ungefär 26°C året runt.
Fuktighet: 75-95%. Klimatet i Amazonas har två huvudsakliga perioder, regnperioden och den torrperioden som vara
tre till fem månader. Under regnperioden kan det i stort sett regna hela dagarna, oftast kraftigast regn på eftermiddagarna
och kvällarna. Under torrperioden regnar det vanligtvis ett par gånger i veckan och då oftast under eftermiddagarna.
I de allra västligaste delarna av Amazonas, till exempel i närheten av Iquitos, Peru, är klimatet inte uppdelat i
olika perioder utan har ett mer stabilt klimat. Den årliga nederbörden i Amazonas är 2000-3000 mm regn.


Ett välinrett terrarium till Avicularia spp.. Foto: Robert Antman.

En närmre titt på Avicularia-släktet
Släktet Avicularia är en enda stor röra som jag har försökt reda ut vilket inte varit det lättaste, jag fick
ta lite hjälp av Ray Gabriel och Richard Gallon (två kända mycket erfarna hobbyister från Storbritannien, sistnämnde även
taxonom). De flesta beskrivningar av Avicularia spp. är troligen ogiltiga pga att många beskrivningar är baserade på
ömskinn, ingen information om lokalitet och att de ibland bara haft något enstaka exemplar, samt att många
Avicularia spp. inte är beskrivna från adulta exemplar. Även många holotyper är förstörda eller finns inte
längre kvar, vilket gör att man inte har något material att jämföra med.

I hobbyn dyker det ofta upp nya arter som tex. A. sp. "Isla Margharita", A. sp. "amazonica",
A. sp."Ecuador", A. sp."Rio Magdalene", A. sp."Manaus/Brazil", etc. som inte blivit beskrivna än.
Många av dessa arter kan vara färgvarianter eller geografiska varianter av tidigare upptäckta arter, men det behöver inte
vara så, det kan till och med vara en helt egen art. Det kan vara svårt att dra en gräns om vad som är en art och vad som
är en geografisk variation.

I hobbyn förekommer det troligen många hybrider då folk inte riktigt vet vad de har i sina samlingar och att många
arter säljs under felaktiga artnamn. I denna artikel har jag valt att ta med de vanligast förekommande arterna i
hobbyn och försökt att reda ut dem så gott jag kan.

De flesta Avicularia spp. exporteras i stort antal från Gyana. Dessa är i själva verket inte bara insamlade
i Gyana, utan även utsmugglade från Brasilien, Franska Guyana, Surinam, Venezuela och andra närliggande länder till
Gyana för att sedan exporteras till bla USA och Europa. Detta gör det ännu svårare att veta arternas ursprung, speciellt
om oseriösa dealers/exportörer blandar ihop de olika arterna i lådan som sedan skall exporteras. Det finns inga dealers eller
fotografier som med 100% säkerhet kan säga de korrekta artnamnen. Och för att sälja bättre skriver en del oseriösa dealers
fullständiga artnamn ur gruppen i det egentliga Avicularia-komplexet. En del mer seriösa dealers har antigen börjat
med att lägga till cf. mellan släktnamn och förmodat artnamn, samt lägga till ursprungslokal på de olika okända
Avicularia-spp. Vilket är viktigt att komma ihåg om man tänkt para dem.

Angående missvisning av artnamn bör man själv undvika att skriva artnamnet och helst bara hålla på med korrekt
artbestämda arter, samt ej artbestämda arter med säkra ursprungslokaliteter om man tänkt att para dem.
Desvärre tycks handeln av icke lokalitetsbestämda samt okända arter vara allt större än handeln med arter med accepterade
godkända artnamn. Dealers väljer därav att utnyttja felaktiga och godkända artnamn, mycket på grund av hobbyisternas stora efterfrågningar av oftast nya och "korrekta" arter.

Exempel på ej artbestämda arter med lokalitet:

A. sp. "Amazonica" 1 Manaus/Brazil
A. sp. "Amazonica" 2 "Peru purple" Iquitos/Peru
A. sp. Rio Madre/Bolivia
A. sp. Amapa/Brazil
A. sp. Boa Vista/Brazil
A. sp. Kwitara river/Guyana
A. sp. Rio Berbice/Berbice River

Skillnaden mellan sp. och cf. Vad betyder det och när används det?
sp. = (Kan även skrivas spec.) Förkortning av species (art)
Används individuellt (singular) när man bara känner till släktnamnet men inte kan precisera arten.
tex. Avicularia sp. = en okänd Avicularia-art.

cf. är inte förkortning av colorform utan en förkortning för det latinska ordet "confer", som betyder "jämföra". Det används
för att hänvisa till annat material eller liknande. Används som jämförelse "i kontrast med eller oenighet om tex art".

Inom taxonomin används cf. för att indikera att arten jämförts med tex. holytypen "originalet" men ej artbestämts
vara samma art till 100%. Många tror felaktigt att "cf." är en förkortning av "confirmed" eller "inconfirmatus"

Exempel på sp. och cf.
Du har tex. funnit/köpt en Avicularia och är säker på släktet men osäker på vilken art det är då skrivs det på
följande sätt:
Avicularia sp. För att sen beskriva den närmre med tex utseende eller lokalitet skrivs det på följande sätt:
Avicularia sp. "Purple" eller Avicularia sp. "Peru purple" Iquitos/Peru. Det skrivs inte som folk
brukade skriva förr tex. Avicularia sp. avicularia. "sp." mellan släkt- och artnamn skall då ersättas av "cf."

Du tror tex att det är en Avicularia avicularia genom att tex jämfört med bilder men inte studerat den närmre i
jämförelse med artnycklar eller holotyp då skrivs det på följande sätt: Avicularia cf. avicularia,
det är inte förrän när exemplaret är 100% korrekt artbestämt som man bör skriva ut hela artnamnet som vanligt dvs: Avicularia avicularia.


Gruppen det egentliga Avicularia-komplexet:
Jag har valt att kalla denna grupp det egentliga Avicularia-komplexet pga. deras utseende, svart kropp med skimmer i
grön/blått samt "rosa tår". De flest av följande arter här nedan lär vara en och samma art, bara olika geografiska variationer.
A. azuraklaasi, A. braunshauseni, A. geroldi, A. metallica, A. nigrotaeniata, A. plantaris och A. vestaria
anses alla vara variationer som en gång i tiden blivit artbestämda genom yttre morfologiska skillnader.
De flesta arterna i Avicularia-komplexet är troligtvis synonyma med Avicularia avicularia.

Många hobbyister har ställt frågan angående hybridisering av de olika arterna i Avicularia-komplexet.
Eftersom ovanstånde arter anses vara synonyma med Avicularia avicularia uppkommer ingen hybridisering.
Men för att vara på den säkra sidan bör man hålla respektive arter, varianter och lokaliteter separerade.

Naturforskaren och upptäcksresaren Henry Walter Bates beskriver i sin bok "The Naturalist on the River Amazons" (1863)
att han hade bevittnat hur exemplar av Avicularia varierade längs hans 1600 km långa resa jäms med Amazonfloden.
Att de exemplar i vardera änden av resan skulle kunna kallas olika arter då han kunde se en gradvis variation längs vägen.
Men om det verkligen rör sig om enskilda arter är omöjligt att svara på, det kan lika gärna vara en och samma Avicularia-art
som förflyttats med Amazonfloden och har sedan med tiden gradvis förändrats till olika variationer från en och samma art.

Det viktigast av allt är kanske att ingen person i dagsläget har granskat de eventuella typmaterial av Avicularia spp.
Så hur kan då dealers/försäljare erbjuda alla dessa arter?!
Även om allt gammalt typ-material av Avicularia spp. undersöktes så skulle det förmodligen ej att göra någon korrekt
artidentifiering. Att revidera Avicularia spp. skulle kräva stora mängder av nyligen insamlat material från kända
platser (däribland typ-lokaliteterna), detta beror även på variationen inom enskilda populationer. Material skall bestå av
spiderlings, juveniler och adulta, att jämföra med typerna eftersom att alla Avicularia spp. inte beskrevs från
adulta exemplar. Som de flesta revisioner koncentreras materialet till hanar, för att sedan hänvisa honor till hanar.
Hanar har alltid en större nytta i taxonomiska ändamål än honor.

A. avicularia (Linnaeus, 1758) - Costa Rica/Brasilien
"Originalet" Helt svart kropp, skimrar något i grön/blått men kan även skimra i lila. Abdomen är i regel svart men kan ha röd/bruna hår på främre delen och på sidorna av abdomen, samt röd/bruna hår på de bakre benen. Ljusa hårtopparna på benen men inte lika tydliga
som hos A. metallica. De två olika varianterna har troligen lett till att man lade till en underart, nämligen A. avicularia variegata.


Avicularia cf. avicularia - Adult hona. Foto: Kim Arvidsson.

A. avicularia variegata F. O. P.-Cambridge, 1896 - Brasilien
Lik A. avicularia. Saknar helt röd/bruna hår på de bakre benen. Bör ej räknas som underart utan betraktas som en
variation av A. avicularia.

A. azuraklaasi (Tesmoingt, 1996) - Peru
Ofullständig beskrivning av arten. Bör ej räknas som en giltig art då den endast är beskriven från ömsskinn.
De ska tydligen vara blå/lila i grundfärgen och mycket håriga och fluffiga med rosa/orangea tår.


Avicularia cf. azuraklaasi - Adult hona. Foto: Kim Arvidsson.

A. braunshauseni (Tesmoingt, 1999) - Brasilien
Kroppen skimrar i grön/blått, abdomen är svart med röd/bruna hår på främre delen samt på sidorna av abdomen.
Röd/bruna hår på ben III & IV, enda skillnaden är att denna variant blir mycket större än Avicularia avicularia.


Avicularia cf. braunshauseni - Adult hona. Foto: Sven-Olof Håkansson.

A. geroldi Tesmoingt, 1999 - Brasilien
Kroppen kraftigt grön/blå vid rätt belysning, svart abdomen med svagt lila skimmer. Ljusa hårtoppar på benen.
Mycket lik A. metallica men är mer kontrastrik. A. geroldi bör ej räknas som en giltig art då den
endast är beskriven genom yttre morfologiska färgskilnader i jämnförelse med A. metallica.


Avicularia cf. geroldi - Adult hona, preöms. Foto: Kim Arvidsson.


Avicularia cf. geroldi - Adult hona, postöms. Foto: Kim Arvidsson.

A. metallica Ausserer, 1875 - Surinam
Sägs vara mer intensivt grön/blå och hårigare med ljusa hårtoppar än Avicularia avicularia.
Även om A. metallica räknas som en egen och godkänd art anses den bara vara en variation av
A. avicularia och artbestämd genom yttre morfologiska skillnader.
I hobbyn finns det två olika Avicularia cf. metallica.

A. cf. metallica "Cayenne, Franska Guyana"
Detta är den vanligaste varianten i hobbyn och har rödaktiga hår på sidorna av abdomen, samt på främre delen av abdomen
närmast carapace.


Avicularia cf. metallica "Cayenne, Franska Guyana" - Subadult hona, preöms. Foto: Stefan Phalagorn Bergström.


Avicularia cf. metallica "Cayenne, Franska Guyana" - Adult hona, postöms. Foto: Kim Arvidsson.

A. cf. metallica "Surinam"
Denna är från samma lokalitet som den riktiga A. metallica är beskriven från. Det kan mycket väl vara den riktiga
A. metallica, men det lär vi aldrig få veta? Utseendemässigt har den en helt svart abdomen utan rödaktiga hår.


Avicularia cf. metallica "Surinam" - Adult hona. Foto: Sven-Olof Håkansson.


Avicularia cf. metallica "Surinam" - Subadult. Foto: Stefan Phalagorn Bergström.

A. velutina Simon, 1889 - Venezuela, Trinidad.

A. sp. "Purple"
Ännu en färgvariant i Avicularia-komplexet.


Avicularia sp. "Purple" - Adult hona. Vänster: grön ton i preöms, höger blå/lila ton i postöms. Foto: Sammie Söderlind.

De lättigenkännliga arterna:
Följande arter har ett mer lättigenkännligt utseende än de egentliga Avicularia-komplexet, lägg märke till att
dessa saknar "rosa tår".

A. diversipes (C. L. Koch, 1842) - Brasilien
Både juveniler och adulta är metallicblå, de behåller sin vackra färg som adulta vilket A. versicolor
förlorar efter juvenilt stadie. De har även en andra karaktäristiska markeringar, nämligen orangea fläckar och linjer
på främre lederna av benen likt Psalmopoeus irminia. Såldes tidigare under det felaktiga artnamnet A. fasciculata.


Avicularia diversipes - Juvenil hona. Foto: Stefan Phalagorn Bergström.


Avicularia diversipes - Juvenil hona. Foto: Stefan Phalagorn Bergström.

A. laeta (C. L. Koch, 1842) - Brasilien, Puerto Rico
Som spiderlings är de metallicblå likt A. versicolor, som adulta blir de helt ljusbrunfärgade med vackert
gyllene skimmer. Enligt vissa så är A. laeta synonymt med A. caesia men det är tveksamt fall de
egentligen är så? Koch beskrev nämligen bara en "A. caesia" juvenil genom färgen på den, kan väl vara en
annan blå Avicularia sp. juvenil från Puerto Rico?


Avicularia laeta - spiderling. Foto: Stefan Phalagorn Bergström.


Avicularia laeta - Adult hona. Foto: Sven-Olof Håkansson.

A. minatrix (Pocock, 1903) - Venezuela
En liten art med brunfärgad kropp, röd/orange abdomen med svarta linjer på. I det vilda hittas de i de mer torra
regionerna, nära kusten i norra Venezuela. Har man en A. minatrix i sin samling så bör man inte fukta så
överdrivet mycket som med de övriga Avicularia spp.


Avicularia minatrix - Subadult. Foto: Hannah Olofsson och Linus Hansson.


Avicularia minatrix - Adult hona. Foto: Niklas Eriksson.


Avicularia minatrix - Adult hane. Foto: Sven-Olof Håkansson.

A. purpurea (Kirk, 1990) - Ecuador
Som spiderlings är de grå/svarta och som adulta blir de helt svarta i grunden och skimrar i lila vid belysning.
Denna art tillhör en av de mindre arterna i släktet. Det förekommer två olika "A. purpurea" i hobbyn.
Nämligen A. purpurea från 90-talet som är ganska svåravlade, sen har vi Avicularia sp. "purpurea/purple"
(ljusa hårtoppar). Denna nya art/variant har dykt upp i hobbyn på sistone vid enorma importmängder till Tyskland.
De påminner förövrigt om den vanliga men har ljusa hårtoppar och lär vara mer lättavlade.


Avicularia purpurea - Adult hona. Foto: Sven-Olof Håkansson.


Avicularia purpurea - Adult hane. Foto: Sven-Olof Håkansson.

A. versicolor (Walckenaer, 1837) - Guadeloupe, Martinique
Som spiderling är de vackert metallicblå, som adulta har de metallicgrön carapace med lila behåring över hela kroppen.
Det finns två olika varianter av denna art i hobbyn, en variant som har röd behåring över hela kroppen, denna variant
blir större än den normala och skall ej förväxlas med den normala varianten i preöms. Den stora röda varianten sägs
härstamma från Martinique och den mindre normala varianten från St. Lucia och Guadeloupe. Den röda varianten tros vara
försvunnen i hobbyn, möjligtvis kan det finnas fåtal individer kvar.


Avicularia versicolor - Juvenil. Foto: Stefan Phalagorn Bergström.


Avicularia versicolor - Adulta honor.
Vänster: Normal färgvariant. Foto: Jens Westerinen, Höger: Röd färgvariant, Foto. Sven-Olof Håkansson.

A. sp. "Amazonica" Manaus/Brasilien
Denna ganska nyupptäckta och ovanliga art (ej beskriven än) lär vara en av de största i släktet, 7-8cm i KL och 20+cm i BS.
Utseendemässigt har den en grönblå grundfärg i kroppen. Abdomen har en rödaktiga grund beståendes av små korta hår och
längre rödaktiga hår på främre delen och sidorna av abdomen. På mitten av abdomens ovansida har den korta små hår.
Skall ej förväxlas med A. sp. "Amazonica" Iquitos/Peru ("Peru purple")


Avicularia sp. "Amazonica" Manaus/Brazil - Adult hona. Foto: Stefan Phalagorn Bergström.

A. sp. "Amazonica" Iquitos/Peru ("Peru purple")
Denna stora art säljs felaktigt som den "äkta" "Amazonica", troligen pga. av den stora efterfrågan och de lättförtjänta
pengarna. Utseendemässigt har den en lila grundfärg i kroppen. Hela abdomens grundfärg består av små svart/mörklila hår,
samt långa rödaktiga hår på sidorna av abdomen.


Avicularia sp. "Amazonica" Iquitos/Peru ("Peru purple") - Adult hona. Foto: Stefan Phalagorn Bergström.


Avicularia sp. "Amazonica" Iquitos/Peru ("Peru purple") - Adult hona. Foto: Stefan Phalagorn Bergström.


Gruppen "urticans" - Stora fluffiga arter med ljusa hårtoppar:
Vad jag menar med ljusa hårtoppar är att de påminner om fiberoptik.
Denna grupp är en enda stor röra och arterna säljs ofta i felaktiga artnamn. A. bicegoi, A. huriana, A. ulrichea,
A. urticans
och A. walckenaeri tros vara en och samma art, bara olika geografiska variationer.

A. aurantiaca (Bauer, 1996) - Peru
A. aurantiaca har tidigare sålt under artnamnet A. magdalenae, vilket är felaktigt eftersom den är
synonym med Hapalopus formosus Ausserer, 1875. A. aurantiaca förväxlas ofta med A. juruensis.
Utseendemässigt är de ljusbruna/olivfärgade med ljusa hår och skimrar svagt i guld.

A. bicegoi (Mello-Leitão, 1923) - Brasilien
A. bicegoi som fanns i hobbyn runt 90-talet (troligen den äkta) är brun/svart med ljusa hår.
Abdomen är orange/röd, bakre delen är svart och fortsätter i en linje mot carapace. Säljs även som A. walkenaeri.


Avicularia cf. bicegoi - Juvenil. Foto: Stefan Phalagorn Bergström.

A. huriana (Tesmoingt, 1996) - Ecuador
Säljs även som A. bicegoi.


Avicularia cf. huriana - Adult hona. Foto: Sven-Olof Håkansson.

A. juruensis (Mello-Leitão, 1923) - Brasilien
Denna art förväxlas ofta med A. aurantiaca. De är olivgrön/bruna och har krafftigt gula band vid varje
led av benen. Kan vara en färgvariant av A. aurantiaca.

A. ulrichea (Tesmoingt, 1996) - Brasilien
Denna art är troligen en färgvariant av A. urticans.

A. urticans (Schmidt, 1994) - Peru
Denna art finns i 4-5 olika variationer vilket kan ha gett upphov till synonyma arter.


Avicularia cf. urticans - Adult hona. Foto: Niklas Eriksson.

A. walckenaeri (Perty, 1833) - Brasilien
Säljs även som A. aurantiaca, troligen synonym med A. huriana


KLASSIFICERING
Rike: Animalia (Djur)
Stam: Arthropoda (Leddjur)
Understam: Chelicerata (Palpkäkar/chelicerer)
Klass: Arachnida (Spindeldjur/Jordlevande palpkäkar med fyra benpar)
Ordning: Araneae (Spindlar)
Underordning: Mygalomorphae ("Primitiva" spindlar, med två par boklungor)
Familj: Theraphosidae (Fågelspindlar)
Underfamilj: Aviculariinae - innehåller följande släken: Avicularia, Ephebopus, Iridopelma, Pachistopelma
och Tapinauchenius. (Psalmopoeus ingick tidigare i underfamiljen Aviculariinae men har ganska nyligen
flyttats till den Sydostasiatiska och Australiska underfamiljen Selenocosmiinae, vilket innehåller följande släken:
Chilobrachys, Coremiocnemis, Haplocosmia, Lyrognathus, Orphnaecus, Phlogiellus, Selenobrachys, Selenocosmia,
Selenotholus, Selenotypus
och Yamia). Allt mer pekar på att det var korrekt att flytta släktet Psalmopoeus
till underfamiljen Selenocosmiinae. Allmän brist av urticaceous setae (brännhår) och den evolutionära
början av striduleringsorgan är exempel som styrker detta. Även Tapinauchenius har tänkts att flytta till underfamiljen
Selenocosmiinae på grund av brist av brännhår. Psalmopoeus och Tapinauchenius flyttades ett tag till de nypåkomna
och ej godkända underfamiljerna Sinurticantinae och Psalmopoeinae.
SAMM, R. & G. SCHMIDT (2008): Sinurticantinae subfamilia nov. – eine neue Unterfamilie der Theraphosidae (Araneae). TOW 13(141): 3-15. Samm R. & G. Schmidt (2010): Psalmopoeinae subfamilia nov. – a new subfamily of the Theraphosidae (Araneae). TOW (142). Att Psalmopoeus är närmre besläktade med underfamiljen Selenocosmiinae
från "den gamla världen" isället för underfamiljen Aviculariinae från "den nya världen" innebär egentligen inga konstigheter.
Pangeas kontinentalplattor började glida isär för omkring 200-150 miljoner år sendan, under Jura-perioden. Spindel-ordningen
har däremot existerat dubbelt så länge, i närmare 400 miljoner år. Man har hittat fossil av underordningen Mygalomorphae eller Orthognatha, "primitiva" spindlar" från Trias perioden för omkring 250-200 miljoner år sen. De enda och få fossila fynd man hittat som tyder på familjen Theraphosidae "fågelspindlar" är i bärnsten från Dominikanska republiken och Mexiko är från
Miocen-perioden, omkring 16 miljoner år sen. Detta kan låta ungt i geologisk tidsskala och tyvärr har än så länge inga äldre
fossil hittats. Familjen Theraphosidae tros i alla fall ha uppstått för minst 200 miljoner år sen.
Släkte: Avicularia
Arter: Officiella och accepterade arter (trots felbeskrivningar) ca 60 stycken (+ 2 stycken underarter)
enligt The World Spider Catalog (Version 11.0 by Norman I. Platnick), Encyclopedia of Life, ZipcodeZoo.com och BioLib.com

*Artnamn i fetstil = Troligen korrekt antal arter, runt 30 stycken beskrivna arter om man bortser från synonyma arter,
felaktiga och ofullständiga beskrivningar, brist på material osv. Detta enligt mina egna (samt en del andra
hobbyister/taxonomer) efterforskningar och teorier.

A
Avicularia affinis (Nicolet, 1849) — Chile (Felaktig beskrivning, Nicolet´s teckningar liknar inte alls en
Avicularia. Teckningen är väldigt likt Paraphysa scrofa)
*Avicularia alticeps (Keyserling, 1878) — Uruguay
*Avicularia ancylochira Mello-Leitão, 1923 — Brasilien
Avicularia anthracina (C. L. Koch, 1842) — Uruguay (Felaktig beskrivning, Koch´s teckningar visar en
marklevande art som är helbrun med ljusa spinnvårtor.)
Avicularia arabica (Strand, 1908) — (Ofullständigt beskriven utan korrekt lokalitet. Typexemplaret låg
tillsammans med några Chaetopelma olivaceum märkta Egypten)
*Avicularia aurantiaca Bauer, 1996 — Peru
*Avicularia avicularia (Linnaeus, 1758) — Costa Rica, Brasilien
Avicularia avicularia variegata F. O. P.-Cambridge, 1896 — Brasilien (underarten räknas ej)
*Avicularia aymara (Chamberlin, 1916) — Peru
Avicularia azuraklaasi Tesmoingt, 1996 — Peru (Ofullständig beskrivning. Bör ej räknas som en giltig art då
den endast är beskriven från ömsskinn. Troligen synonym med A. avicularia)

B
*Avicularia bicegoi Mello-Leitão, 1923 — Brasilien
Avicularia borelli (Simon, 1897) — Paraguay (Ofullständig beskrivning, inget som tyder på att det är en
Avicularia) synonym med Grammostola borelli (Simon, 1897)
Avicularia braunshauseni Tesmoingt, 1999 — Brasilien (troligen synonym med A. avicularia,
enda skillnaden är att denna variant blir mycket större)

C
Avicularia caesia (C. L. Koch, 1842) — Puerto Rico (Ofullständig beskrivning, är bara beskriven från en juvenil,
troligen synonymt med A.laeta)
Avicularia cuminami Mello-Leitão, 1930 — Brasilien (Ofullständig beskrivning, är bara beskriven från en juvenil)

D
Avicularia deborrii Becker, 1879 — Surinam (Felaktigt beskriven, synonymt med Tapinauchenius plumipes, C. L. Koch, 1842)
*Avicularia detrita (C. L. Koch, 1842) — Brasilien
*Avicularia diversipes (C. L. Koch, 1842) — Brasilien
Avicularia doleschalli (Ausserer, 1871) — Brasilien (Ofullständig beskrivning, inget som tyder på att det är en Avicularia)

E
Avicularia exilis Strand, 1907 — Surinam (Ofulständigt beskriven, utan lokalitet)

F
*Avicularia fasciculata Strand, 1907 — Sydamerika
Avicularia fasciculata clara Strand, 1907 — Syamerika (underarten räknas ej)

G
*Avicularia gamba, Bertani & Fukushima 2009 - Brasilien
Avicularia geroldi Tesmoingt, 1999 — Brasilien (Troligen synonym med A. avicularia)
Avicularia glauca Simon, 1891 — Panama (Ofullständig beskrivning, är bara beskriven från en juvenil)
Avicularia gracilis (Keyserling, 1891) — Brasilien (Ofullständig beskrivning, är bara beskriven från en juvenil,
inget som tyder på att det är en Avicularia)
Avicularia guyana (Simon, 1892) — Guyana (Ofullständig beskrivning, är bara beskriven från en juvenil,
inget som tyder på att det är en Avicularia) synonym med Eupalaestrus guyanus (Simon, 1892)

H
*Avicularia hirschii Bullmer, Thierer-Lutz & Schmidt, 2006 — Ecuador
Avicularia hirsuta (Ausserer, 1875) — Kuba (Felaktigt beskriven, synonymt med Iridopelma hirsutum, Mello-Leitão, 1935)
*Avicularia holmbergi Thorell, 1890 — Franska Guyana
*Avicularia huriana Tesmoingt, 1996 — Ecuador

J
Avicularia juruensis Mello-Leitão, 1923 — Brasilien (Troligen synonym med A. aurantiaca)

L
*Avicularia laeta (C. L. Koch, 1842) — Brasilien, Puerto Rico
*Avicularia leporina (C. L. Koch, 1841) — Brasilien

M
Avicularia magdalena (Karsch, 1879) - Kolombia (synonym med Hapalopus formosus Ausserer, 1875)
*Avicularia metallica Ausserer, 1875 — Surinam (Eventuellt synonym med A. avicularia)
*Avicularia minatrix Pocock, 1903 — Venezuela

N
Avicularia nigrotaeniata Mello-Leitão, 1940 — Guyana (Troligen synonym med A. avicularia)

O
Avicularia obscura (Ausserer, 1875) (Felaktig beskrivning, troligen en marklevande art) synonymt med
Ami obscura (Ausserer, 1875)
*Avicularia ochracea (Perty, 1833) — Brasilien

P
*Avicularia palmicola Mello-Leitão, 1945 — Brasilien
Avicularia panamensis (Simon, 1891) — Mexiko, Guatemala, Panama (Felaktig beskrivning, är bara beskriven från
en juvenil, troligen en marklevande art) synonymt med Sericopelma panamense (Simon, 1891)
Avicularia parva (Keyserling, 1878) — Uruguay (Ofullständig beskrivning, är bara beskriven från en juvenil)
Avicularia plantaris (C. L. Koch, 1842) — Brasilien (Ofullständig beskrivning, troligen synonym med A. avicularia)
*Avicularia pulchra Mello-Leitão, 1933 — Brasilien
*Avicularia purpurea Kirk, 1990 — Ecuador

R
*Avicularia rapax (Ausserer, 1875) — Sydamerika
Avicularia recifiensis Struchen & Brändle, 1996 — Brasilien (= Iridopelma sp. "Recife"?)
*Avicularia rufa Schiapelli & Gerschman, 1945 — Brasilien
*Avicularia rutilans Ausserer, 1875 — Colombia

S
Avicularia seladonia Simon, 1892 — Brasilien (Felaktigt beskriven, synonymt med Iridopelma seladonium, C. L. Koch, 1841)
*Avicularia sooretama, Bertani & Fukushima 2009 - Brasilien
*Avicularia soratae Strand, 1907 — Bolivia
Avicularia striatocauda Simon, 1873 - (Felaktigt beskriven, synonymt med Chaetopelma olivaceum, C. L. Koch, 1841)
Avicularia subvulpina Strand, 1906 — Sydamerika (Ofullständig beskrivning)
Avicularia surinamensis Strand, 1907 — Surinam (Ofullständig beskrivning)

T
*Avicularia taunayi (Mello-Leitão, 1920) — Brasilien
Avicularia tetramera Simon, 1873 — (Felaktigt beskriven, synonymt med Chaetopelma olivaceum, C. L. Koch, 1841)
Avicularia tigrina (Pocock, 1903) — Uruguay (Felaktig beskrivning)

U
Avicularia ulrichea Tesmoingt, 1996 — Brasilien (Troligen synonymt med A. urticans)
*Avicularia urticans Schmidt, 1994 — Peru

V
*Avicularia versicolor (Walckenaer, 1837) — Guadeloupe, Martinique
Avicularia vestaria Hasselt, 1888 — (Ofullständig beskrivning, troligen synonym med A. avicularia)
Avicularia violacea (Mello-Leitão, 1930) - Franska Guyana, Brasilien (synonym med Tapinauchenius violaceus)

W
Avicularia walckenaeri (Perty, 1833) — Brasilien (Troligen synonym med A. huriana)

Z
Avicularia zorodes Petrunkevitch, 1939 — Brasilien (Felaktigt beskriven, synonymt med Iridopelma zorodes, Mello-Leitao, 1926)


Slutord:
Hoppas ni haft en intressant läsning och tagit lärdom av denna artikel om Avicularia-släktet.
Som ni läst har det varit en enda stor röra i Avicularia-släktet och så är det än i dag. Det jag gjort är att
reda ut så gott jag kunnat i röran för att förtyliga vilka arter som är accepterade och vilka som inte borde vara det.
Min reviderade lista över Avicularia-arterna kanske tillhör en av de mer korrekta i dagens läge, men inom en snar
framtid kommer förmoligen många arter att flyttas runt och bli synonymer. Sedan 1990-talet har klassificering av
fågelspindlar, men även andra djur, accelererat i rasande fart, detta tack vare entusiastiska taxonomer och hjälpsamma
hobbyister. Förr i tiden, men även i dagens läge beskriver man organismer via yttre morfologi och fysiologiska skillnader,
men med revolutionerande framsteg och utvecklandet av effektiva sekvenseringsmetoder för DNA kan man nu avslöja arters
släktskap i den stora biologiska mångfalden.
Jag vill tacka Ray Gabriel, Richard Gallon och Mikhail F. Bagaturov som gett mig en bättre insyn i Avicularia-släktet.
Samt att jag vill ge ett extra stort tack till följande för lån av fotografier och visat intresse, Hannah Olofsson, Linus Hansson,
Jens Westerinen, Kim Arvidsson, Mikael Andersson, Niklas Eriksson, Robert Antman, Sammie Söderlind,
Sven-Olof Håkansson och Tony Andersson. Samt Mikaela Lindell som tagit sig tid att konjunkturläsa denna artikel.
Har ni några frågor eller synpunkter? Hör gärna av er till mig.


/Mvh, Stefan Phalagorn Bergström

E-mail: phalagorn@hotmail.com
Hemsida: www.kryp.smugmug.com
Forum: www.kryp.forum24.se



Senast ändrad av Phalagorn den 2012-04-11 14:57:40, ändrad totalt 13 gånger

Till överst på sidan

Användarens profil Skicka personligt meddelande Skicka e-post Besök användarens hemsida MSN Messenger

deep9



Registreringsdatum: 25 oktober 2009
Inlägg: 289

InläggPostat: 2010-08-14 02:34:07    Rubrik:

Svara med citat


Tips.

Orginalet stavas originalet. Avicullaria? är väl Avicularia Very Happy
_________________
I have come here to chew bubblegum and kick ass... and I'm all out of bubblegum.

Till överst på sidan

Användarens profil Skicka personligt meddelande

Nilssons



Registreringsdatum: 13 mars 2006
Inlägg: 1251
Ort: Mölnlycke

InläggPostat: 2010-08-14 03:36:39    Rubrik:

Svara med citat


grymmmT! Mkt bra jobb Stefan och snyggt!
_________________
/Björn Nilsson

MSN: dinfars@hotmail.com

Life is like a sewer, verry long and full of shit

Till överst på sidan

Användarens profil Skicka personligt meddelande Skicka e-post Besök användarens hemsida MSN Messenger

sweet_chucky



Registreringsdatum: 21 oktober 2009
Inlägg: 318
Ort: Jönköping

InläggPostat: 2010-08-14 07:04:35    Rubrik:

Svara med citat


trevlig läsning man fick Smile

Till överst på sidan

Användarens profil Skicka personligt meddelande

Phalagorn
Administratör


Registreringsdatum: 13 mars 2006
Inlägg: 3970
Ort: Malmö, Skåne

InläggPostat: 2010-08-14 08:34:28    Rubrik:

Svara med citat


deep9 skrev:
Tips.

Orginalet stavas originalet. Avicullaria? är väl Avicularia Very Happy


Tips? men tack för rättelsen. Smile Hittar ni fler felstavningar eller andra konstigheter så säg till.

Till överst på sidan

Användarens profil Skicka personligt meddelande Skicka e-post Besök användarens hemsida MSN Messenger

selma



Registreringsdatum: 22 oktober 2009
Inlägg: 3478
Ort: Örebro

InläggPostat: 2010-08-14 11:28:58    Rubrik:

Svara med citat


-Mycket bra och lättläst artikel!
Bra jobbat Stefan!
Tummen upp


Mvh!
_________________
Min Selma <3!!! - Carrotti 2013.

Till överst på sidan

Användarens profil Skicka personligt meddelande

Tarantula
Administratör


Registreringsdatum: 23 mars 2006
Inlägg: 5034
Ort: Knislinge, Skåne

InläggPostat: 2010-08-14 12:49:57    Rubrik:

Svara med citat


Mycket bra artikel, får mig att vilja hålla Avicularior igen - trots att jag ej kommer bra överens med deras kliande hår.

Jag hade en spindel som jag köpte som A. caesia för några år sedan. Jag hade henne i en 2år om jag ej missminner mig.
Hon var inte stor när jag köpte henne, en 5cm BS ca. Hon ömsade en 4-5ggr om jag minns rätt. Men hon växte inte nämnvärt. Antingen växer de väldigt långsamt, eller så var hon adult. Vet ej om A. laeta blir större än caesia. Men det var iallafall en grej som slog mig när jag läste om storleken.
_________________
//Niklas Eriksson

"- Vad är det för skillnad på en mazarin och en clementin igentligen?" - Phalagorn, 2011.

Till överst på sidan

Användarens profil Skicka personligt meddelande Skicka e-post MSN Messenger

Falk



Registreringsdatum: 21 oktober 2009
Inlägg: 2818
Ort: Örnsköldsvik

InläggPostat: 2010-08-14 15:07:02    Rubrik:

Svara med citat


Hoppas att du kan få den översatt till engelska så att fler hobbyister får ta del av artikeln.

Tackar för intressant läsning.

Till överst på sidan

Användarens profil Skicka personligt meddelande

qualini



Registreringsdatum: 20 mars 2006
Inlägg: 98

InläggPostat: 2010-08-18 20:27:12    Rubrik: Grymt bra!

Svara med citat


Riktigt lärorikt att läsa om något som är så rörigt som Avicularia.
Välskriven och mycket intresserant att läsa om alla paralleller mellan alla arter.

Mycket bra stefan! håller med om att du ska översätta den på engelska så alla runt om i världen får ta del och lärdom av den. Smile

Till överst på sidan

Användarens profil Skicka personligt meddelande

Hewitt



Registreringsdatum: 07 november 2010
Inlägg: 11
Ort: Stockholm

InläggPostat: 2011-06-18 02:29:42    Rubrik:

Svara med citat


Mycket intressant och lärorik artikel helt klart!

Avicularia är ju också en av mina favoritarter så det gör inte saken sämre precis.

Min individ (Avicularia Avicularia) är dock EXTREMT nervös, hon flyr tom från syrsorna ibland... För att sen någon minut senare ångra sig och springa tillbaks och ta den... Ett märkligt beteende som inga av mina andra spindlar uppvisar, dock väldigt underhållande att titta på. Men det är väl kanske någon form av försiktighetsåtgärd, I guess...

Till överst på sidan

Användarens profil Skicka personligt meddelande

Phalagorn
Administratör


Registreringsdatum: 13 mars 2006
Inlägg: 3970
Ort: Malmö, Skåne

InläggPostat: 2011-08-17 20:55:02    Rubrik:

Svara med citat


Denna artikel kommer förmodligen inom kort inte längre innehålla korrekt fakta.
Det finns förslag på att Avicularia spp. skall delas upp i fem släkten, varav fyra helt nya släkten. (Avicularia, Genus 1, Genus nov. 1, Genus nov. 2, Genus nov. 3 och Genus nov. 4.)

Avicularia spp. innehåller 14 arter
Genus nov. 1 innehåller 3 arter
Genus nov. 2 innehåller 1 art
Genus nov. 3 innehåller 1 art
Genus nov. 4 innehåller 3 arter

Taxonomical revision & cladistic analysis of Avicularia Lamarck 1818 (Araneae, Theraphosidae, Aviculariinae).
Caroline Sayuri Fukushima - 2011 [Klicka här för att ladda ner PDF-filen.]

"2) The genus Avicularia consists of 14 morphologically very similar species: (which occurred in the Caribbean to Peru, Ecuador, Columbia, Venezuela, Guyana, French Guiana, Suriname and Brazil.)

A. avicularia (type species)
A. juruensis
A. purpurea
A. rufa
A. taunayi
A. variegata comb. nov.
A. velutina
A. aymara
Avicularia sp. nov. 1
Avicularia sp. nov. 2
Avicularia sp. nov. 3
Avicularia sp. nov. 4
Avicularia sp. nov. 5
Avicularia sp. nov. 6

5) Genus nov. 1 and is composed of 3 species: (occurs in Venezuela, Equador, Peru and Brazil)

Genus nov. 1 hirschii comb. nov. (type species)
Genus nov. 1 minatrix comb. nov.
Genus nov. 1 sp. nov. 1.

Genus nov. 2 (described from Martinique & Cuba)

Genus nov. 2 versicolor comb. nov.

Genus nov. 3. (described from Puerto Rico, Virgin Islands & Cuba).

Genus nov. 3 laeta comb. nov.

Genus nov. 4 consists of 3 species: (described from South West of Bahia to Rio De Janiero.)

Genus nov. 4 sooretama comb. nov. (type species)
Genus nov. 4 diversipes comb. nov.
Genus nov. 4 gamba comb. nov."

Till överst på sidan

Användarens profil Skicka personligt meddelande Skicka e-post Besök användarens hemsida MSN Messenger

Tox



Registreringsdatum: 08 april 2010
Inlägg: 571
Ort: Röbäck/Umeå

InläggPostat: 2011-08-17 21:35:49    Rubrik:

Svara med citat


Tack för informationen Stefan, bra det jobbas på Avicularia spp. röran Very Happy

Till överst på sidan

Användarens profil Skicka personligt meddelande

kongekilde



Registreringsdatum: 04 december 2011
Inlägg: 144
Ort: københavn/danmark

InläggPostat: 2012-11-25 10:25:21    Rubrik: top atikkel

Svara med citat


rigtig god atikkel Smile
god og beskrivende info,smider lige et stort tak Smile

Till överst på sidan

Användarens profil Skicka personligt meddelande

reaper77



Registreringsdatum: 22 oktober 2009
Inlägg: 1221
Ort: KARLHOLMSBRUK

InläggPostat: 2015-08-04 09:43:18    Rubrik:

Svara med citat


Fin artikel Stefan!
_________________
"fidelis ad urnam"

Till överst på sidan

Användarens profil Skicka personligt meddelande Skicka e-post MSN Messenger

reaper77



Registreringsdatum: 22 oktober 2009
Inlägg: 1221
Ort: KARLHOLMSBRUK

InläggPostat: 2015-08-04 09:43:33    Rubrik:

Svara med citat


Fin artikel Stefan!
_________________
"fidelis ad urnam"

Till överst på sidan

Användarens profil Skicka personligt meddelande Skicka e-post MSN Messenger

Visa inlägg nyare än:   
Skapa nytt ämne   Svara på ämnet    Forumindex -> Fågelspindlar - Artiklar Alla tider är GMT + 1 timme (svensk normaltid)
Sida 1 av 1

 
Hoppa till:  
Du kan inte skapa nya inlägg i det här forumet
Du kan inte svara på inlägg i det här forumet
Du kan inte ändra dina inlägg i det här forumet
Du kan inte ta bort dina inlägg i det här forumet
Du kan inte rösta i det här forumet


Skapa forum | Supportforum | Användarvillkor | Integritetspolicy | Cookiehantering | Kontakta oss |




Powered by phpBB © 2001, 2005 phpBB Group
Swedish translation by phpBB Sweden and Virtuality © 2003-2005

SoftGreen phpBB theme by DaTutorials.com
Copyright © DaTutorials 2005
Sidan tog 0.14 sekunder att ladda.